Hur fungerar guldkarat?

Guldkarat (k) används för att mäta renheten av guld i ett objekt. I dagligt tal brukar man bara kalla det karat, men ibland kan man behöva förtydliga att det rör sig om just guldkarat eftersom begreppet karat även används för vissa ädelstenar och då avser storlek snarare än renhet.

Den renaste formen av guld är 24 karat, vilket innebär att 24 av 24 andelar är rent guld. Rent guld (24 karats guld) är mjukt och används därför vanligen inte för att till exempel tillverka smycken eller som tandguld, eftersom det rena guldet skulle vara mycket känsligt för skador och nödning. Istället blandar man upp det med andra metaller för att skapa en produkt som är tåligare. I Sverige är det till exempel populärt med smycken av 18 karats guld, vilket innebär att 18 av 24 andelar är guld och de övriga 6 andelarna är något annat, till exempel silver och koppar.

Guldkarat är alltså ett mått på hur mycket rent guld som finns i ett material. Ju högre karat, desto högre andel av rent guld och desto mjukare och dyrbarare blir objektet. När du köper guld är det viktigt att balansera renhet och slitstyrka beroende på hur du planerar att använda det och vilka aspekter som väger tyngst för dig, t ex vad gäller guldhalt, utseende och hållbarhet. Det är inte bara andelen guld som påverkar dessa faktorer, utan vad resten av legeringen består av är också viktigt. Till smycken är det till exempel vanligt att man blandar guldet med silver och koppar, och genom att laborera med olika nivåer av dessa metaller kan man påverka materialets egenskaper.

Guldkarat baseras på föremålets vikt

När man avgör guldkarat är det föremålets vikt man går på. Om vi till exempel har ett guldmynt som väger 100 gram och är 18 karat, kommer 75 gram att vara rent guld och 25 gram är övriga beståndsdelar. Guldkarat är alltså inte ett volymmått. Om man mätte guldmyntets volym och räknade fram hur stor andel av volymen som utgörs av guld skulle man kunna få fram helt andra siffor än 75% guld, beroende på densiteten hos de övriga metaller som ingår i myntet.

Guld köps och säljs baserat på vikt, inte på volym. Därför är köpare intresserade av att veta hur stor andel av ett föremåls vikt som är rent guld.

Karat avrundas inte uppåt

Guldkarat avrundas inte uppåt. Om till exempel guld till ett smycke analyseras och visar sig vara av 18,95 karat får smycket inte märkas 19 karat utan ska märkas 18 karat.

Ett undantag är guld där renheten är minst 99,9% eftersom det stämplas som 24 karat.

Exempel på karat och renhet

24 karat (24k)

Renhet: Här är 24 av 24 andelar rent guld. Minst 99,9% rent guld.

Beskrivning: Detta är det renaste guld du kan hitta och innehåller nästan inget annat än guld. Eftersom det är så mjukt används 24k oftast i investeringsguld – som guldmynt och guldtackor – snarare än smycken, eftersom smycken av 24k skulle bli för mjuka och sköra för dagligt bruk. En guldtacka som ligger i ett bankvalv utsätts inte för samma typ av nötning.

22 karat (22k)

Renhet: Här är 22 av 24 andelar rent guld. Cirka 91,7% guld.

Beskrivning: 22k guld används ibland i smycken, särskilt i länder där höga karathalter är populära, som Indien. Det är fortfarande ganska mjukt men tillräckligt hållbart för vissa smycken om man är varsam med det. I Sverige är det inte särskilt populärt för smycken, däremot finns det små guldtackor och guldmynt av 22 karat som blivit populära bland personer som vill ha en hög guldhalt men ändå ha en produkt som har lite bättre tålighet än rent guld.

18 karat (18k)

Renhet: Här är 18 av 24 andelar rent guld. Det rör sig alltså om 75% guld och 25% annat.

Beskrivning: 18 karats guld är mycket vanligt för smycken i Sverige. 18k erbjuder en bra balans mellan renhet och hållbarhet, och passar till exempel för vigselringar som ska bäras dagligen och utsättas för mycket.

I Sverige finns en tradition att göra smycken av så kallat ”svenskt rödguld”, vilket är 75% guld, 16-17% koppar och 8-9% silver. Detta är alltså 18 karats guld och tillsatsen av mycket koppar gör att det får en mer rödaktig färg. (Det är inte samma som roséguld.) Utanför Sverige är det vanligare att 18 karats guld har ungefär lika delar silver och koppar (ungefär 12,5% av varje), vilket gör slutprodukten med gulaktig i jämförelse med svenskt rödguld. Bägge typerna är alltså 18 karats guld – det är poportionerna för övriga metaller som gör att de ser olika ut.

14 karat (14k)

Renhet: Här är bara 14 av 24 andelar rent guld. Det rör sig alltså om cirka 58,3% guld, resten är annat.

Beskrivning: Ett av de vanligaste alternativen för guldsmycken i USA.

9 karat (9k)

Renhet: Här är 9 av 24 andelar guld. Det rör sig alltså om 37,5% guld.

Beskrivning: Detta är den lägsta guldhalten som får marknadsföras och säljas som guld i Sverige. Smycken tillverkade av 9k guld kan göras mycket hårda och slitstarka eftersom man kan blanda in så mycket av andra metaller, men de har inte den djupa gyllene färgen som högre karat har. Värt att veta är att fram till den 30 juni 1988 fick endast guld som var 18 karat eller högre marknadsföras och säljas som guld (juvelerarguld) i Sverige, men gränsen sänktes för att harmoniseras med europeisk standard, och sedan skedde ytterligare en harmonisering år 1999 som gjorde att gränsen idag ligger på 9k. Den gamla svenska regeln om minst 18k för juvelerarguld infördes år 1754.

Hur karat fungerar matematiskt

Karat baseras på en skala där 24 karat representerar att 24 av 24 delar är guld.

  • 24k = 24 av 24 delar är guld (minst 99,9%)
  • 18k = 18 delar guld och 6 delar övrigt (75 % guld)
  • 14k = 14 delar guld och 10 delar övrigt (cirka 58,3 % guld)
  • 9k = 9 delar guld och 15 delar övrigt (37,5 % guld)

Historia

Bruket att använda ordet karat för att ange hur stor andel av vikten som är rent guld kommer från Tyskland. Där användes det först för att värdera standardiserade gudlmynt som vägde 24 carat (4,8 gram) styck.

Ordet karat anlände till tyskan från franskans carat, som i sin tur är släkt med latinets carratus och arabiskans quirat. Ursprunget tros vara grekiskans κεϱάτιον, vilket betyder ”litet horn” och också användes som namn på Johannesbrödsträdets frukter. I Grekland användes förr kärnor från Johannesbrödsträdet som viktenheter vid handel.